|
Skogsindustrin kan ge Europa en uthållig tillväxt. Budskapet har landat i Bryssel, och politiker och tjänstemän i EU har förstått det. Även Göran Persson ser skogssektorn som en väg till ökad uthållig tillväxt. Nu vill han förmå EU att öka anslagen för forskning inom skogssektorn.
I EU:s så kallade Lissabonagenda ställer man upp målet att EU 2010 ska vara den ledande och mest dynamiska kunskapsdrivna ekonomin i världen. Detta har visat sig svårt att klara. Man har nämligen villkorat detta mål: man ska inte bara klara ekonomisk tillväxt, man ska lägga lika stor vikt vid miljöhänsyn och sociala villkor. Detta har kallats "de tre pelarna". Nu har EU upptäckt ett sätt att få fart på utvecklingen mot Lissabonagendans mål. Satsa på utveckling inom skogssektor, jordbruk och bioteknik, och kombinera allt detta med IT.
Inom den skogsbaserade sektorn har man insett de möjligheter som öppnar sig. För att koordinera sektorns ansträngningar i Europa skapade branschen en plattform för ett gemensamt agerande i FoU-frågor. Namnet blev Forest-based Sector Technology Platform, FTP. Ett måldokument skrevs och fick namnet Vision 2030.
Den 9-10 november genomfördes i Stockholm en konferens som gav tillfälle till en genomgång av plattformens forskningsagenda, innan denna fastställs vid juletid i år.
– Hade denna plattform funnits för fyra år sedan, hade EUs forskningsanslag för den skogsbaserade sektorn varit betydligt större idag, menade Christian Patermann från EU-kommissionens forskningskontor. FTPs kommande betydelse för sektorns möjligheter att göra sig hörd inom EU-forskningen kan knappast överskattas.
Inom EU är man idag mycket medveten om att biologin är en väg bort från oljeberoendet. Den gröna sektorn är det bästa sätt man hittat att kombinera ekonomisk tillväxt med miljömål och social välfärd. Christian Patermann betonade detta mycket starkt under konferensen, och EU-kommissionären för forskning, Janez Potocnik, har tidigare gett liknande besked.
Göran Persson vill öka forskning
Konferensen i Stockholm inleddes av Statsminister Göran Persson. Även denne slog fast att det nu handlar om att växla upp satsningen på FoU för den skogsbaserade sektorn.
– Massa och papper är, och förblir, ryggraden i en framgångsrik svensk exportindustri, konstaterade statsministern. Den skogsbaserade industrin har också en god möjlighet att klara alla tre pelarna i Lissabonagendan. Man ska ha klart för sig att kraven är lika starka på att uppnå kraven på miljöanpassning och sociala villkor som på att uppnå ekonomisk tillväxt, betonade Göran Persson.
Göran Persson noterade att skogsindustrin under de senaste tio till femton åren ständigt har ökat i betydelse för EU. Många nya medlemsländer har skogsbaserad industri som en viktig näring. Men forskningen har inte hängt med.
– EU har inte förrän nu riktigt förstått vilken potential den skogsbaserade sektor har, menade Göran Persson. EUs bidrag till forskningen inom denna sektor har därför också varit för litet. Men detta kan ändras. Vi kommer att agera tillsammans med kommissionen för att nå resultat. Europa måste i framtiden göra bättre produkter, inte billigare.
Många mål och projekt
Den 15 februari i år presenterades Teknologiplattformen och sektorns vision i tidsperpektivet 2030. Arbetet med FTP har därefter handlat mycket om att samla ihop förslag på forskningsområden samt att prioritera bland dessa. Totalt har man fått in cirka 700 förslag på viktiga områden. Plattformen omfattar alltså hela den skogsbaserade sektorn, där man identifierat fem värdekedjor. Dessa är skogsbruket, träprodukter, massa & papper, energi samt nya produkter. Vid konferensen i Stockholm redovisades de sammanställningar som gjorts inom respektive huvudområde, och i workshops fick deltagarna en möjlighet att ge sina synpunkter. Sedan kommer "High Level Group", som kan beskrivas som FTPs styrelse, att bearbeta de reviderade förslagen. Före nyår ska man sedan klubba en slutlig version av FTPs så kallade "Strategic Research Agenda" (SRA). Därefter ska dokumentet tryckas, och arbetet börjar för att förvandla agendan till verkliga forskningsprojekt.
– Vi har en "Implementeringsgrupp" som redan arbetar med att förbereda detta, sade FTPs projektdirektör Claes-Göran Beckeman.
För papper och massa har en arbetsgrupp samlat in cirka 70 förslag på forskningsområden. Dessutom har man kartlagt de projekt och program som redan pågår, bland annat Ecotarget och Sustainpack, de stora projekt som båda samordnas av STFI-Packforsk. Arbetsgruppen har sedan listat de sex huvudområden för papper och massa man kommit fram till bör finnas med i FTP.
Dessa är:
- Interaktiva papper
- Förpackningar
- Nya processkoncept
- "More from less" (ett tema för Ecotarget)
- Slutning av kretslopp
- Bioenergi
Under diskussionen framfördes bland annat åsikten att mjukpapper och andra "livskvalitetsprodukter" borde ha en plats i listan.
Ett sådant förslag är på gång, meddelade Urban Widlund, SCA.
I övrigt framförde bland annat Tom Lindström, KTH/STFI-Packforsk, att man måste se till att de förslag som till sist finns med i FTP bottnar i dagens verklighet.
– Vi kan inte bara drömma om nya upptäckter, menade Tom Lindström. Och vi bör inte heller vara rädda för att tro på de processer som vi redan har. Vi utvecklar dessa för varje dag som går.
Andra synpunkter gällde bättre uppdelning mellan kortsiktiga och långsiktiga projekt, och en ännu tydligare inriktning på slutanvändarnas behov och önskemål.
Gruppens ordförande, Ilkka Kartovaara, Stora Enso, påpekade samtidigt att man inte behövde få med allt i FTP.
– FTP är inte tänkt att täcka all forskning inom papper och massa över huvud taget. Meningen är att FTP ska innehålla forskning som behövs specifikt för att uppnå målen i Vision 2030.
Den fortsatta utvecklingen kan följas på FTPs hemsida: www.forestplatform.org
Nils Lindstrand
|
Så organiseras plattformen
Den skogsbaserade teknologiplattformen, Forest-based Sector Technology Platform – FTP – ska arbeta för de mål som formulerats i dokumentet "Vision 2030".
Vid "The European Forest-based Sector Research Forum 2005" i Stockholm den 9-10 november, gjordes en bearbetning av förslag som kommit in, tillsammans med den forskning som redan pågår och som har betydelse för att uppnå målen i Vision 2030.
Nu kommer High-Level Group (se nedan) att före nyår 2006 sammanställa den slutliga agendan för den forskning som ska ingå i FTP. Detta dokument kallas Strategic Research Agenda, SRA.
Organisationen
High-Level Group, HLG
- Björn Hägglund, Stora Enso (Ordförande)
- Teresa Presas, VD CEPI (massa- och pappersindustri)
- Bo Borgström, Moelven, ordf. CEI-Bois (träindustri)
- Filip de Jaeger, Gen sekr. CEI-Bois
- Natalie Hufnagl, Gen sekr. CEPF (skogssektorn)
- Antti Sahi, VD MTK (Centralförbundet för lant- och skogsproducenter i Finland)
- Lars Gädda, M-real, ordf. i "Advisory Committee"
- Yves Birot, INRA ("franska SLU"), ordf. i "Scientific Council"
- Giuseppe Fedrigoni, Cartiere Fedrigoni S.p.A.
- Tomasz Lucjan, Steico SA
- Claes-Göran Beckeman, SCA (projektdirektör)
- Kari Luukko, finska skogsindustriorganisationen (projektsekreterare)
- Samt två observatörer på hög nivå från EU-kommissionen.
Som stöd för HLG finns på EU-nivå "Advisory Committee" och "Scientific Council".
På nationell nivå leds arbetet av nationella grupper, "National Support Groups". I dag är 18 stycken i verksamhet. I den svenska är Ulf Carlson, SCA, ordförande. I gruppen ingår representanter för den politiska sfären, forskningsekonomiska aktörer som Vinnova och Formas, representanter för olika sektorer av industrin, samt representanter för forskarsamhället.
För att förbereda genomförandet av SRA har FTP bildat en arbetsgrupp: "Implementation Planning Task Force".
Medlemmar i Implementation Planning Task Force
- Ulf Carlson, Sverige, ordförande
- Arie Hooimeijer, Nederländerna
- Andreas Kleinschmitt v.L., Belgien
- Dieter Lechner, Österrike
- Attila Lengyel, Ungern
- Kaarlo Niskanen, Finland
- Javier Villar Sangines, Spanien
- Guiseppe Scarascia-Mugnozza, Italien
- Gerhard Teufel, Österrike
|